LeifsDotter.

Tillbaks i Sthlm igen.

Min klocka ringde 04.30 i morse.. Sov hos sötaste pap i hans jobb- lägenhet i Örnsköldsvik i natt. (kändes lite skumt att han har en annan bostad också, än den hos OSS i Sollefteå, vårt hus med mig, mami och systrarna. Haha, fast jag vet att det bara är en bostad på veckorna så kunde de små svartsjuka tankarna inte hålla sig borta, min pappa ska vara hemma i Sollefteå, fjantigt Nina! )

Efter en raketsnabb sminkning och påklädning körde papi mig till flyget. Jag gick i en dimma, til råga på allt hade världens värsta magont (lilla sjukdommen jag inte vil veta av.... :(... ) smugit sig in i min mage under natten..
Det är kallt, jag har ont som f*n och kan knappt hålla mig stående. Jag checkar in, skickar iväg bagaget och ska gå igenom kontrollen (vad d nu heter) där man tar av jackan och d kollar handbagaget..
Såklart piper det då jag går (eller vaggar av ontet) igenom.
En kontrollant stirrar på mig och säger otrevligt:
-Av med stövlarna!
Först tror jag att han skojar med mig, d är enbart i mocka och det kan vem som hellst se.. Men, jag tar av dom. -Lägg de på rullbandet , ryter han ingen. Hjälp tänker jag, har jag gjort något? Så går jag igenom igen, men det tjuter såklart fortfarande.. Han stirrar på mig. Jag piper fram ett svagt:
- Jag tror der är min hårklämma...
-Av med den! Ryter han igen till mig. Jag tar ur den och går till rullbandet med den. Går åter igen igenom och nu ett nytt pipande ljud. Han tittar på mig och säger lika argt;
-Du har just blivit utsatt för en slumpmässig kontroll, nu ska vår kontrollant kroppsvisitera dig.
Shit, snart börjar jag gråta tänker jag.... Står där utan skor, kan knappt ha ryggen upprät och försöker vara trevlig.Då kommer världens gulligaste kvinna. Hon måste se på mig att jag är skärrad.. Hon ler och säger det är ingen fara, personer väljs slumpmässigt ut för sånhär kontroll. Så känner hon en gång runt min midja och säger att
- Ingen fara här.
Sedan får jag gå. Äntligen. Den läskige vakten vågar jag inte ens titta på... Han kunde väll varit lite trevlig?
Inte vet jag.. men jag föreställer mig inte att jag ser ut som värsta gangstern.. En blek, ung, blond flicka, 06.05 på morgonen..Men, vad vet jag.

Jag sitter i en dimma av magont på flyget, vi landar, jag hämtar väskor och lyckas ta mig från Arlanda till jobbet.
Blir där i ca en timme innan jag inte pallar med mer och åker hem för kurering.
Somnar bums i fosterställning på sängen.

Nu mår magen bättre. Jag är gladare.

Ikväll planerar jag film och mys i soffan.

Imorgon kommer jag igen med nya krafter, promise!